Historia Löwenbräu
Den 15 februari 1910 öppnade Löwenbräu på adress Jakobsgatan 20 i Klarakvarten. Porträttet på grundaren Paul E Paulson hänger i nuvarande lokalen, en trappa ned.
Vår historia
Löwenbräu
Historia
Kamrer Paul E Paulson grundade Löwenbräu år 1910. God öl, rejäl husmanskost och gemytlig miljö, och fortfarande är, framgångsrika ingredienser för den klassiska Stockholmsrestaurangen Löwenbräu. 2010 blev Löwenbräu medlem i det förnäma sällskapet av krogar i Stockholm som är 100 år eller äldre tillsammans med Kvarnen på söder, Tennstopet i Vasastan, Gyldene Freden i gamla stan, Prinsen och Operabaren i city.
Allt startade med en kamrer vid Dölings bryggeri på Söder. Efter en studieresa i Tyskland fick han idén att starta en äkta ölrestaurang i bierstubestil. Han hette Paul E Paulson och var den första av tre generationer Paulson som skulle komma att driva krogen under de därefter dryga 80 åren, fram till 1993 då nuvarande källarmästaren Gillis Andersson tillträdde.
Grundaren P.E. Paulson (t.v.)
Paul E Paulson öppnade Zum Löwenbräu på Jakobsgatan 20 i Klarakvarteren, mitt i centrala Stockholm. Namnet tog han från München-ölet Löwenbräu, ett öl som naturligtvis även ingick i restaurangens sortiment. Då Löwenbräu slog upp portarna 15 februari 1910 kostade en biffstek eller wienerschnitzel 75 öre. Ville man göra det extra lyxigt med en chateaubriand fick man betala en krona. Restaurangen låg i gatuplanet, köket en trappa upp och familjens bostad två trappor upp. De två återstående våningarna ovanför användes mest till personalbostäder. Familjen bodde alltså mitt i restaurangrörelsen, året runt.
Klara var Stockholms presscentrum. Här låg TT/Tidningarnas Telegrambyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Stockholmstidningen, Aftonbladet, Svenska Morgonbladet, Arbetaren med flera. Och många journalister hängde på Löwenbräu på kvällarna – när de sista notiserna var skrivna – i matoset från wienerschnitzlarna, biffarna, fläskläggen och surkålen, bland ölstånkorna, ekborden, de mörka boaserade panelväggarna och de upphängda älg- och rådjurshornen.
Löwenbräu var också stamställe för tjänstemänen från departementen i området och medlemmar av Operan och Operabaletten. På grund av närheten till både Centralbadet och Strömbadet hängde också många simmare här. Simmaren Robban Andersson, fyra gånger olympier och med 50 svenska mästerskapstitlar, var en av stamgästerna. Andra kända gäster var bland andra konstnären X:et, Carl Larsson, Axel Fridell och Olle Hjortzberg. Kompositören Wilhelm Peterson-Berger satt ofta här och skrev sina bitska operarecensioner för DN. Löwenbräus saga på Jakobsgatan 20 slutade i november 1969. Grävskoporna från rivningshysterin i Klarakvarteren nådde då fram till det vackra 1600-talshuset som Löwenbräu låg i. Jakobsgatan skulle breddas och därmed var det slut på det välbekanta vattenhålet i city.
Interiör på 1950-talet.
Exteriör 2023
Men anrika Löwenbräus saga tog inte slut här. Redan 1970 öppnade restaurangen igen vid Fridhemsplan. En hel del av stamgästerna följde med vid flytten som inte behövde känna sig främmande i den nya lokalen. En stor del av inredningen följde med från den gamla restaurangen och dessutom lyckades man även få med stämningen och atmosfären från tiden i Klara, den speciella hemkänslan som inte känns ansträngd utan bara finns.
Bockhornen finns på plats, ölsejdlar, tavlor och lampor likaså. Lilla matsalen en halv trappa ned är för övrigt en exakt kopia av “gamla Löwenbräu”, med möbler och paneler. Här står också det gamla stambordet med graverade silverplattor med namnen på de som brukade svänga sina sejdlar över ekskivan. Den vackra gamla krogskylten från Klaratiden hänger på väggen direkt till vänster om krogens entré. Menyn är sig också lik som den var i starten 1910 med en rejäl svensk och tysk husmanskost. Köket däremot är både modernt och lättarbetat. Källaren med fatöl, under själva restaurangen, håller runt 7 grader – den perfekta temperaturen för en god öl.
